Guldälgen 2016
Viltvägen AB, Underhållsfri viltsluss
Guldälgen 2016 tilldelas Viltvägen AB för deras idé om en ny slags envägsgrind med syfte att rädda fler djur som hamnat på fel sida viltstängslet genom att förenkla deras möjlighet att ta sig därifrån. Viltvägen drivs av Marianne Wientorp och Michael Karlsson. Idén bygger, enkelt förklarat på en grind bestående av fjädrande ribbor som, oberoende av varande ger vika för djur som trycker sig emot dem. Grinden är underhållsfri och fungerar oavsett om sly och snö täcker de nedre ribborna.
Guldälgen 2015
Benjamin Eliasson, Projektidé om alternativ lösning till viltstängsel
Guldälgen 2014
Lars Sävberger, uppbyggnad och samordning av eftersöksjägare
Älgskadefondsföreningen har beslutat att tilldela årets trafiksäkerhetspris Guldälgen och ett stipendium på 20 000 kr till Lars Sävberger. Lars får Guldälgen 2014 för sin insats med att bygga upp det Nationella Viltolycksrådet som ett nationellt samarbetsorgan underordnat Rikspolisstyrelsen och göra den till världsledande inom eftersök av trafikskadat vilt.
Gulälgen 2013
Aktionsgruppen Tjugofemman.se
Aktionsgruppen Tjugofemman.se får Guldälgen 2013 med motiveringen: ”Ett mycket bra exempel på hur lång, och envis, kamp till slut kan ge resultat." En bra insats för att minska antalet viltolyckor och höja trafiksäkerheten på en särskilt utsatt vägsträcka. Gruppen har sedan 2005 arbetat för att Vägverket/Trafikverket skulle sätta upp viltstängsel på en sträcka av 20 km på väg 25 väster om Ljungby. Gruppen bildades efter en viltolycka med dödlig utgång 2005 och har sedan dess drivit kravet om viltstängsel helt ideellt. Efter 8 års enveten kamp för viltstängsel meddelade Trafikverket 11 april i år att det kommer sätta upp det efterlängtade viltstängslet.
Gulälgen 2012
Herman Abrahamsson, fd polis och eftersöksjägare
Årets Guldälgsstipendium tilldelas Herman Abrahamsson i Guldsmedshyttan. Han får priset för sitt förslag om att återigen lyfta fram siktröjning på agendan, något som han anser har blivit eftersatt de senaste åren. Älgskadefondsföreningen delar helt Hermans åsikt om detta. Rapporter från Trafikverket visat att en rätt utförd siktröjning får som effekt att viltolyckorna minskar med cirka 25 procent på den aktuella vägsträckan.
Guldälgen 2011
Anders Kullgren, trafikforskningschef på Folksam
Guldälgen 2011 tilldelas Anders Kullgren, trafikforskningschef på Folksam. Motiveringen till utnämningen av Anders Kullgren grundar sig, till skillnad från tidigare vinnare, inte i en enskild idé eller konkret handling, utan i hans egenskap som drivande kraft, både på personligt och professionellt plan, bakom Folksams engagemang i viltolycksfrågor. Genom forskningsprojekt, tester och analyser har han lyft fram viltolycksproblematiken inom Folksams trafiksäkerhetsforskning.
Guldälgen 2010
Göran Ericsson, professor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå – Forskningsprojekt med GPS-märkta älgar i södra Sverige – Vilt och Skog
Forskningsprojektet avser att få fram information om älgen, t.ex. reproduktion och rörelsemönster i södra Sverige för jämförelse med information från tidigare forskning som bara skett på älg i norra Sverige. Projektet har redan visat att skillnader finns, t.ex. tidigare kalvning. Detta påverkar i sin tur den s.k. kalvavstötningen, d.v.s. den period på våren då fjolårskalvarna är orsak till många svåra viltolyckor. Genom ökade kunskaper om detta kan t.ex. trafikanterna varnas under rätt period.
Guldälgen 2009
Urban Östman, positioneringssystem för vägstolpar
Om vägstolpar förses med gps-koordinat skulle detta underlätta för trafikanten vid anmälan så att rätt plats anges, t.ex. vid en viltkollision. Systemet skulle underlätta för bl.a. polis, ambulans eller eftersöksekipage att snabbt hitta rätt plats för olyckan, vilket ibland kan vara livsavgörande för den/de skadade. Djuren skulle också slippa onödigt långt lidande.
Guldälgen 2008
Peter Händel, professor i signalbehandling på Kungliga tekniska högskolan (KTH)
Utvecklat IR-teknik för att förebygga trafikolyckor. Tidigare har IR-tekniken använts i bilar där en bild visades på en display på bilens instrumentpanel. En nackdel med ett sådant system är att föraren inte ständigt orkar växla fokus mellan skärmen och vindrutan.
Det nya i Händels system är en programvara som kontinuerligt söker av bilden från en IR-kamera. Programmet har "lärt sig” att känna igen exempelvis större vilt och fotgängare. När programmet känner igen något varnas föraren genom en ljud- eller ljussignal på instrumentpanelen.